/ Tillbaka till Nyheter

Insatschef Michael Claesson delgav Försvarsmaktens lägesbild

Det ryska agerandet kommer få stor påverkan på Försvarsmaktens bedömningar, enligt Claesson.

Tidigare genomförda analyser och bedömningar håller – det är fortfarande så att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Samtidigt menar Försvarsmakten att hotet mot Sverige har ökat sedan ett par veckor. Den enighet som EU och Nato påvisat samt de stöd som ges till Ukraina har lett till upptrappad retorik från rysk sida.

Hot om militär våldsanvändning för politiska syften är kärnan i ryskt säkerhetspolitiskt agerande. Stödet som lämnas till Ukraina ökar risken för konkreta motreaktioner. Ryssland vill avskräcka Sverige från att ge fortsatt stöd till Ukraina.

Michael Claesson beskriver flera tänkbara motreaktioner som Ryssland kan företa mot Sverige. Det kan ske genom påverkansoperationer, exempelvis genom misskreditering av viktiga personer, cyberangrepp, sabotage och ytterligare kränkningar av svenskt territorium.

MUST kommer med nya, öppna bedömningar 

Jan Kinnander (chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten) delgav Försvarsmaktens bedömning av säkerhetshoteten mot Sverige. Säkerhetshoten inkluderar bl.a. områdena främmande underrättelseverksamhet, subversion och sabotage.

Vad gäller modus, beskrivs cyberhotet som det mest påtagliga verktyget, särskilt kopplad mot eventuella motreaktioner på det svenska stödet som skickats till Ukraina. Förberedelser kan pågå under lång tid, där syftet är att stjäla information eller förbereda för sabotage.

Enlig Kinnander är det just nu ”normal nivå” avseende avancerade IT-angreppsförsök som genomförs. Samma gäller för okvalificerade attacker, exempelvis DDoS-attacker.

Kinnander påpekade på att vi är duktiga på säkerhetsskydd utifrån konfidentialitetsperspektivet, men att tillgänglighet på system och riktighet avseende informationen i systemen, är minst lika viktigt. I dagsläget är påverkan på tillgänglighet och riktighet ett mycket större hot.

Främmande underrättelseverksamhet – högt hot (4)

Hotbedömningen har inte höjts med anledning av kriget i Ukraina utan ligger på nivå 4 sen tidigare. Exempel på främmande underrättelseverksamhet är teknisk inhämtning via signalspaning, cyberintrång och personbaserad inhämtning.

Subversion – från lågt (2) till förhöjt hot (3)

Rysk kapacitet inom subversion är sen tidigare bedömd som stor. Höjningen baseras på en längre tids iakttagelser och aktiviteter som observerats, som inte enbart gäller Ukraina. Nu bedömer Försvarsmakten att rysk intention att nyttja förmågan har höjts.

Sabotage – Lågt hot (2), men höjning till högt hot (4) för särskilda verksamheter

Den generella bedömningen av sabotagehotet är fortfarande på nivån låg, men för den planering och de aktiviteter som berör stöd till Ukraina bedöms sabotagehotet vara högt.