
Säkerhetsskyddschefer – se hit! Säpo och Försvarsmakten får utökade undersökningsbefogenheter. De kan kräva sanktionsavgifter och vite om ni inte lever upp till kraven. Som säkerhetsskyddschef behöver du dessutom utföra ett aktivt och operativt säkerhetsarbete, enligt den nyrenoverade säkerhetsskyddslagen.
Anmälningsplikt införs
Från och med 1 december 2021 måste alla utövare av säkerhetskänslig verksamhet, både myndigheter och privata bolag, anmäla sig. Det ska ske utan dröjsmål. Med detta vill regeringen skapa incitament för verksamhetsutövare att verkligen analysera om de bedriver, helt eller delvis, säkerhetskänslig verksamhet. [1]
Detta kommer tillsynsmyndigheterna att undersöka. Struntar man att anmäla sig kan man få betala en sanktionsavgift. Det är alltid verksamhetsutövarens ansvar att fråga sig om man bedriver säkerhetskänslig verksamhet, alltså inte tillsynsmyndighetens ansvar att peka ut aktörer. [2]
Anmälan ska ske utan dröjsmål efter det att den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. För den som redan bedriver säkerhetskänslig verksamhet idag innebär kravet att anmälan ska ske utan dröjsmål efter ikraftträdandet 1 december 2021. [3]
Förstärkt roll, och skyldigheter, för säkerhetsskyddschefen
Säkerhetsskyddschefen, även på privata bolag, måste nu vara direkt underställd chefen för verksamheten. Detta för att se till att säkerhetsfrågorna lyfts upp i företagsledningen ordentligt genom att säkerhetschefen inkluderas organisatoriskt i ledningen. Om det inte finns en VD på ett aktiebolag menar regeringen att säkerhetsskyddschefen ska underställas styrelsen. [4]
Det blir förbjudet att delegera ansvaret hos en säkerhetsskyddschef för att främja en helhetssyn på säkerhetsskyddet. Det bör heller inte vara möjligt att ha flera säkerhetsskyddschefer inom samma verksamhet med delat ansvar, enligt regeringen. Då kan saker falla mellan stolarna, menar man. Det betyder inte att arbetsuppgifter inte får delegeras. [5]
SUA-avtal ska tecknas i fler situationer
Lagens bestämmelser om säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsavtal, som också gäller privata aktörer, skrivs om totalt. Förändringarna är i många fall välbehövliga förtydliganden, men vissa materiella förändringar följer även med ändringarna.
Förändringarna signalerar ett avsteg från upphandlingsregelverkets styrning och prioriteter istället hur skyddsvärden exponeras – risken för exponering, snarare än anledningen till exponeringen. [6]
Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddavtal (så kallat SUA-avtal) breddas till alla slags avtal, samarbeten och samverkan med andra, med vissa undantag. Det handlar alltså inte om strikta definitioner enligt upphandlingslagstiftningen. Dessutom förtydligas skyldigheten att utövaren kontrollerar att leverantören följer säkerhetsavtalets krav, och reviderar SUA-avtalet vid behov. [7]
Skärpta krav och kontroll av utkontraktering
Sen januari 2021 måste verksamhetsutövare lämplighetspröva, säkerhetsskyddsbedöma och samråda inför försäljning av säkerhetskänslig verksamhet (överlåtelser). Samma krav gäller nu vid utkontrakteringar och upplåtelser – alltså att lägga verksamheten på entreprenad eller ge en annan aktör nyttjanderätt av verksamheten t.ex genom avtal om hyra eller leasing. [8]
Denna ändring innebär även att en tillsynsmyndighet kan förbjuda en utkontraktering eller kräva att en redan utkontrakterad tjänst avbryts och tas hem med hänsyn till Sveriges säkerhet.
[1] Prop. 2020/21:194 s. 80
[2] Prop. 2020/21:194 s. 93f
[3] Prop. 2020/21:194 s. 126
[4] Prop. 2020/21:194 s. 25
[5] Prop. 2020/21:194 s. 26
[6] Prop. 2020/21:194 s. 30
[7] SSL 4:1
[8] Prop. 2020/21:194 s. 46
Fler nyheter
Hur kan Weop hjälpa er?
Weop hjälper myndigheter och företag som har höga säkerhetskrav.
Vill du veta mer om hur vi tillsammans kan göra din verksamhet och Sverige säkrare?
Kontakta oss här