/ Tillbaka till Nyheter

På några timmar kan elförsörjningen i hela eller delar av Sverige slås ut. Våra folkvalda, företagsledningar och myndighetsledningar måste agera nu för att säkra vår elförsörjning. Elförsörjningen är utan tvekan den mest kritiska infrastrukturen i vårt samhälle. Utan el i ett par dagar fungerar i praktiken ingenting. Vi får ingen mat, har inget vatten, inga transporter, ingen sjukvård, ingen värme och så vidare. Att slå ut Sveriges elförsörjning har tidigare krävt omfattande angrepp med konventionella stridskrafter insatta på ganska många platser i landet. En omfattande och uppenbar krigshandling, som sannolikt skulle upptäckas långt innan den kunde utföras. Så är det inte längre.

I dag kan man med hjälp av cyberangrepp dolt förbereda och förnekbart utföra sådana attacker. Och det är precis vad de ryska underrättelsetjänsterna har gjort vid två tillfällen mot Ukrainas elförsörjning. Det senaste angreppet ägde rum i december 2016 mot elförsörjningen i Kiev. Det första angreppet inträffade 23 december 2015 och gjorde 230 000 personer strömlösa i mellan en och sex timmar. Båda attackerna hade förberetts under lång tid innan själva angreppet som slog ut strömmen, genomfördes.

Ryssland har successivt byggt upp sin offensiva cyberattackförmåga och har använt den vid flera tillfällen ända sedan bråket när estniska regeringen beslutade flytta den sovjetiska bronsstatyn i Tallinn 2007.

Under kriget i Georgien 2008 genomfördes en stor mängd cyberattacker från rysk sida som lamslog stora delar av den georgiska statsförvaltningens Internet. Attackerna var inte speciellt sofistikerade utan bestod mest av överbelastningsattacker och ändringar av officiella georgiska hemsidor där president Saakashvili jämfördes med Hitler.

De ryska underrättelsetjänsterna använder idag sin cyberattackförmåga offensivt för att påverka och driva sin agenda på många fronter. Angreppen på det demokratiska partiets ledning under amerikanska presidentvalet är bara ett av många exempel.
Även hotbilden mot den svenska elförsörjningen har därmed kraftfullt ökat. Rysslands offensiva agerande mot Sverige i luften, under havsytan och på marken i Sverige stöds också av motsvarande offensiva förberedelser i och mot våra kritiska IT-system.

Säkerhetspolisen pekar i sin senaste årsrapport på att Ryssland fortsätter att kartlägga civil och militär infrastruktur genom att, med bland annat elektroniska angrepp, stjäla information.
Kartläggningen kan enligt Säkerhetspolisen ligga till grund för planläggning av bland annat sabotage och syftet kan vara att lamslå̊ viktiga samhällsfunktioner. FRA rapporterar också i sin senaste årsrapport om att främmande länder bedriver underrättelseverksamhet mot Sverige med hjälp av avancerade cyberangrepp.

Chefen för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten – MUST poängterade i en intervju i SVT i december 2016 att ”it-attacker kan ställa till mycket allvarliga skador på hur vårt samhälle fungerar”. I inslaget pekar han också ut Ryssland som tydlig aktör bakom de allvarligaste påverkansoperationerna riktade mot Sverige.

Det är hög tid att de aktörer som ansvarar för eldistributionsnäten i Sverige att ta denna nya hotbild på allvar och börja bygga upp ett tillräckligt bra skydd. Ett skydd som stoppar främmande underrättelsetjänsters förberedelser och attacker. Såväl små som stora elbolag som Vattenfall, Eon och Fortum måste nu ta ansvar för att säkra vår elförsörjning.

De flesta beslutsfattare och politiker har nu insett att vi har att göra med ett hotfullare Ryssland som använder offensiva metoder och verktyg för att genomdriva sin vilja. Men det räcker inte att prata om det.

Det är dags att agera och installera bättre digitala skydd och dessutom ge ut tydliga direktiv för att vår elförsörjning skall klara av att stoppa främmande underrättelsetjänster attacker. Fungerar inte vår elförsörjning vid en allvarlig kris kommer det bli både kallt och mörkt. På alla sätt. Och vi kommer förödmjukande tvingas gå med på långtgående krav.

John Daniels, tidigare chef militära säkerhetstjänsten. VD för Weop